Kommentarer till Chris Price – And She Was http://lamouratrois.se/2006/09/chris-price-and-she-was.html Fri, 25 Feb 2011 18:44:05 +0000 hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.1.3 Av: Johan B http://lamouratrois.se/2006/09/chris-price-and-she-was.html/comment-page-1#comment-881 Johan B Tue, 26 Sep 2006 14:11:00 +0000 http://lamouratrois.se/?p=249#comment-881 Gud vad ni skiver långt. Det är inte bra för en stressad konsultsjäl. Jag älskar att han vänder i dörren. Fast bara i teorin. Jag hade aldrig vänt. Jag klarar inte av ensamheten och melankolin i att ställa sig utanför och vara excentriskt vacker. Gud vad ni skiver långt. Det är inte bra för en stressad konsultsjäl. Jag älskar att han vänder i dörren. Fast bara i teorin. Jag hade aldrig vänt. Jag klarar inte av ensamheten och melankolin i att ställa sig utanför och vara excentriskt vacker.

]]> Av: Inkognito http://lamouratrois.se/2006/09/chris-price-and-she-was.html/comment-page-1#comment-880 Inkognito Tue, 26 Sep 2006 00:02:00 +0000 http://lamouratrois.se/?p=249#comment-880 Ace, jag håller med dig om att låten <i>är</i> fantastisk. Och jag kan inte göra annat än instämma i att man har blivit avtrubbad på textfronten då ens öron blivit bombarderade med för många tacky ordkedjor; så avtrubbad att man mer och mer enbart börjat sträcka sig efter ett dansant beat att följa. <br/><br/>Jag vill inte upphaussa Ian Curtis för mycket (en stor del av dennes geniaura finns trots allt i ett isolerat manligt martyrskapsrum) men hans existentiellt allmängiltiga ton är svår att mäta sig med. Den är iskall, precis och fruktansvärt samspelt med den nerviga musiken. <br/><br/>And She Was har musikaliskt lyckats ganska bra med att föra in Joy Division (ganska mycket New Order á la Low-Life också) i eh, framtiden. (Trummaskinen är som ett JD-komp och gitarrljuden är snygga och skickar tankarna till ett annat lyckat "New Wave äntrar 2000-talet"-verk, Kick In The Teeth av Fischerspooner). Men samtidigt väcker låten ett slags hungrande: jag inser jag att jag saknar den där samspelta nerven mellan iskalla samhällsiakttagande texter och musik.<br/><br/>"Thinking about hu-hu<br/>waiting for me" (?)<br/><br/>Men! Detta ska jag tillägga och understryka väldigt hårt: jag tycker inte att texter är dödsviktiga. Musik kan vara progressiv, ur samhällsperspektiv exempelvis, på andra sätt. Ibland vill man bara dansa och älska den kollektiva handlingen.<br/><br/>(Det här om texter, jag känner att jag har mer att säga. Men det får bli en annan gång.)<br/><br/>Tack för trevlig läsning! Ace, jag håller med dig om att låten är fantastisk. Och jag kan inte göra annat än instämma i att man har blivit avtrubbad på textfronten då ens öron blivit bombarderade med för många tacky ordkedjor; så avtrubbad att man mer och mer enbart börjat sträcka sig efter ett dansant beat att följa.

Jag vill inte upphaussa Ian Curtis för mycket (en stor del av dennes geniaura finns trots allt i ett isolerat manligt martyrskapsrum) men hans existentiellt allmängiltiga ton är svår att mäta sig med. Den är iskall, precis och fruktansvärt samspelt med den nerviga musiken.

And She Was har musikaliskt lyckats ganska bra med att föra in Joy Division (ganska mycket New Order á la Low-Life också) i eh, framtiden. (Trummaskinen är som ett JD-komp och gitarrljuden är snygga och skickar tankarna till ett annat lyckat ”New Wave äntrar 2000-talet”-verk, Kick In The Teeth av Fischerspooner). Men samtidigt väcker låten ett slags hungrande: jag inser jag att jag saknar den där samspelta nerven mellan iskalla samhällsiakttagande texter och musik.

”Thinking about hu-hu
waiting for me” (?)

Men! Detta ska jag tillägga och understryka väldigt hårt: jag tycker inte att texter är dödsviktiga. Musik kan vara progressiv, ur samhällsperspektiv exempelvis, på andra sätt. Ibland vill man bara dansa och älska den kollektiva handlingen.

(Det här om texter, jag känner att jag har mer att säga. Men det får bli en annan gång.)

Tack för trevlig läsning!

]]> Av: Ace http://lamouratrois.se/2006/09/chris-price-and-she-was.html/comment-page-1#comment-879 Ace Mon, 25 Sep 2006 19:11:00 +0000 http://lamouratrois.se/?p=249#comment-879 Inkognito: Det är intressant att du nämner texten då jag upprepade gånger tänkt att jag ska lyssna ordentligt på den, men alltid på något sätt förlorat mig i musikens skönhet och tankarna den väcker på vägen. Jag antar att jag genom att ha genomlidit alldeles för många taffliga texter (de flesta bands lyriska alster är ju trots allt det), på ett undermedvetet plan helt enkelt stötte bort den här låtens ordkombinationer. Dina exempel är ju mycket riktigt inget vidare, så jag ska sätta mig ner och höra igen. Men om det då är så illa som du säger så tänker jag bara ignorera det, för jag vill inte förlora musiken i den här låten. Så bra är den. Inkognito: Det är intressant att du nämner texten då jag upprepade gånger tänkt att jag ska lyssna ordentligt på den, men alltid på något sätt förlorat mig i musikens skönhet och tankarna den väcker på vägen. Jag antar att jag genom att ha genomlidit alldeles för många taffliga texter (de flesta bands lyriska alster är ju trots allt det), på ett undermedvetet plan helt enkelt stötte bort den här låtens ordkombinationer. Dina exempel är ju mycket riktigt inget vidare, så jag ska sätta mig ner och höra igen. Men om det då är så illa som du säger så tänker jag bara ignorera det, för jag vill inte förlora musiken i den här låten. Så bra är den.

]]> Av: Inkognito http://lamouratrois.se/2006/09/chris-price-and-she-was.html/comment-page-1#comment-878 Inkognito Mon, 25 Sep 2006 18:27:00 +0000 http://lamouratrois.se/?p=249#comment-878 Åh, jag vill tycka om!<br/><br/>Det som förstör är texten. Musiken kräver ett annat ämne, ett större och mer intrikat sådant. Ordvalen känns helt fel i kontexten. Jag vill inte acceptera denna rockiga "she's by the telephone, all alone"-mentalitet ("she could be my digital fantasy" - öh, Melody Club ringde och ville ha tillbaka sina fraser) över en annars så vacker behandling av (uppenbara) influenser. Jag brukar inte bry mig så mycket om texter, men är de högt mixade och jag upplever att de skär sig med resten, måste jag sätta ned min fot. Åh, jag vill tycka om!

Det som förstör är texten. Musiken kräver ett annat ämne, ett större och mer intrikat sådant. Ordvalen känns helt fel i kontexten. Jag vill inte acceptera denna rockiga ”she’s by the telephone, all alone”-mentalitet (”she could be my digital fantasy” – öh, Melody Club ringde och ville ha tillbaka sina fraser) över en annars så vacker behandling av (uppenbara) influenser. Jag brukar inte bry mig så mycket om texter, men är de högt mixade och jag upplever att de skär sig med resten, måste jag sätta ned min fot.

]]> Av: Kilroy http://lamouratrois.se/2006/09/chris-price-and-she-was.html/comment-page-1#comment-877 Kilroy Mon, 25 Sep 2006 17:44:00 +0000 http://lamouratrois.se/?p=249#comment-877 (. .)<br/>--U--<br/>Kilroy was here. (. .)
–U–
Kilroy was here.

]]>